Vill vi ha en kyrka i förändring? Ni måste modernisera er, rekrytera mer ungdomar!
Med dessa rader började Jonas sitt anförande om förändringar i kyrkan.
För att skapa en förändring av det lokala rummet i St Olofs Kyrka, så tog man bort bänkarna (vilket tog 5 år av byråkrati) för att på så sätt skapa ett mycket mer flexibelt kyrkorum. Vad händer då? En massiv kritik av insändare och inlägg i sociala medier kring att kyrkan skall vara som det alltid har varit. Så förändringsbenägenheten är inte speciellt stor, men däremot vill man att kyrkan skall moderniseras.
2005 tillträdde Jonas som kyrkoherde i Falköpings pastorat och varför han hamnade i prästyrket berodde framför allt utifrån intresse för humanistiska tankar. Stora delar av hans släkt var byggfolk, ingenjörer m.m. och fastighetsförvaltning har ju visat sig även i Jonas yrkesval bli en viktig del i yrket. Jonas anser att kyrkan är den mest spännande organisationen i Sverige.
Efter denna ingressen pratade Jonas om hur kyrkan bygger på en levande berättelse, en befriande kungörelse. Grunden i denna berättelse är att, det onda inte klarar av att besegra kärleken. Även om man korsfäste Jesus, besegrades ondskan genom uppståndelsen. Denna metaforiska berättelse gav Gemenskap och tillit när den delades vidare från människa till människa. Detta fungerade då som en sammanslutning bland folk.
Fram till år 300 så fungerade rörelsen mer som en proteströrelse mot tidigare. Men med kejsare Konstantin som såg att budskapet i berättelsen skapade just denna gemenskap och tillit, blev kristendomen statsreligion. Via romarnas nätverk spreds detta och kristendomen utvecklades mer och mer. År 800–900 kom kristendomen till våra delar av världen.
Budskapets effekt med gemenskap och tillit visade sig också skapa ekonomiska fördel i form av bl.a. handel. Effekterna var så synbara att alla ville ta del av ”budskapets effekter”.
För att på denna tiden få en präst i socken, behövdes Kyrka, mässhake och kalk. Hade man dessa delar kunde man söka om att få en präst i socknen. Detta skapade då status och legitimitet.
På 1500 talet med Gustav Vasa så blev stat och kyrka ett. Kyrkan och prästerna var då en del i att det var kontroll och ordning i de olika delarna i Sverige. Man kan säga att kyrkan blev ett statligt redskap. Det skapade också en viss rädsla för överheten, alltså prästen i socknen. Man kan säga en sorts Överhetskyrka. Effekten blev också att det skapades en stelhet och konservatism.
Utifrån ett exempel kring hur man ser på förändring i kyrkan, tog Jonas fram en FT från 1986. I denna tidnings första sida så ifrågasattes hur man överhuvudtaget kunde spela Beatles-musik i kyrkan. Biskopen vid den tiden Grape tyckte att man definitivt kunde spela den musiken i kyrkan, men det ansåg man inte i Falköping.
I den värld vi lever i där det ständigt sker stora förändringar, vill många att man inte skall förändra för mycket i kyrkan då man kan behöva en trygg och oförändrad miljö. Däremot kan man ändra kring gudstjänster och den dagliga verksamheten i kyrkan, vilket ständigt görs.
Sedan kyrkan frigjorts från staten så har de ekonomiska kraven ökat, då man tappar medlemmar samtidigt som man har ett enormt stort kulturarv att bevara. Fastighetsfrågorna är en ständig fråga att hantera.
Det vi kan konstatera är att den Levande berättelsen om befrielse och kungörelse inte kan förändras.
Vid pennan
Peter Fritzon
